"the nose"
Alessandro Gualtieri - doftvärldens särling och provokatör
De flesta parfymintresserade har kanske någon gång stött på begreppet "The Nose" - eller Alessandro Gualtieri som han egentligen heter. Som skapare av märkena Nasomatto och Orto Parisi har denne excentriske italienare, bosatt i Amsterdam, skapat sig ett namn som parfymörernas egen enfant terrible som tar ut svängarna och går sin egen väg för att utmana doftsinnena.
Men vem är han egentligen?
Mycket av Alessandro Gualitieris personliga bakgrund är höljt i dunkel - liksom han låter sina parfymskapelser tala för sig själva utan beskrivningar, är han själv något av en enigma som byggt upp en mytbild kring sin egen person. Bilden av en doftvärldens anarkist och agent provocateur som går sin egen värld och utmanar såväl branschen som dig som konsument. Det är därför talande att han på sin egen personliga webbsida endast kallar sig för det namn han kommit att förknippas med: The Nose ("Näsan"). Genom att låta sina doftkreationer berätta sin egen historia, utan att avslöja de noter de är byggda på, lämnar han dörren öppen för de intryck och associationer du själv skapar i din egen näsa. För parfym handlar för Gualtieri om en personlig konstnärlig resa, om upptäckarlusta. Att våga utsättas för det du tror du inte gillar.
Man vet i alla fall att han är född och uppväxt i Italien men bor och jobbar från sin bas i Amsterdam, där han som en modern alkemist experimenterar med både det ena och det andra. Bland slangar, kokande häxbrygder och bubblande provrör i bästa "mad scientist"-stil komponerar han det som ofta slutar som olfaktiska mästerverk. Själv menar han att slumpen och den konstnärliga processen är den egentliga skaparen av hans verk. För Alessandro är en allkonstnär; på hans webbsida kan man ta del av konstnärliga filmer, happenings och installationer - fick han inte lov att uttrycka sig infinner sig tanken att han antagligen skulle bli galen på riktigt.
Gualtieri må ledas av det intuitiva men han är också en perfektionist som inte släpper taget om sin produkt innan han är nöjd. Och knappt då. Vilket många designmärken och medarbetare har fått erfara. Myt eller inte, men ryktet säger att han tidigt gjorde sig omöjlig i branschen och hade svårt att passa in i de konventionella ramarna. Hans resa in i parfymvärlden startade när han som ung genomgick en utbildning på ett tyskt universitet där han studerade historiska metoder för parfymtillverkning. Sina första år i branschen blev som trainee och medarbetare hos märken som Versace, Helmut Lang och Diesel för att därefter skapa dofter för MariaLux, Mediamatic och Morgane le Fay. Men han behövde ha utlopp för sina egna idéer. Sagt och gjort - efter att ha satt upp ett laboratorium hemma i Amsterdam hade projektet med att skapa sina egna brands tagit form. Världen visste inte vad som väntade.
nasomatto
Med Nasomatto - som betyder just "galen näsa" - presenterade Gualtieri år 2008 sitt första egna märke för världen. Det stack genast ut och slog an en ton med sina syntetiska ambergris- och mysknoter, ambroxan och träslag som patchouli och ett innehåll av olja på 30 procent. Noterna är som sagt inte angivna men där finns tydliga anslag. När Gualitieri berättar om dofterna slår han ofta fast hur viktig den spontana processen varit; hur parfymerna har sin "egen intelligens" och tar sina egna vägar när han väl bestämt formen.
Varje doft har sitt eget statement; den träiga och kryddiga Duro med inslag av saffran (en av de kraftigaste parfymerna i serien) ska symbolisera det maskulina, "hårda" medan han flörtar hej vilt med det feminina, förföriska och romantiska i den florala Narcotic V. I den unisexpräglade Silver Musk plockar den vita syntetiska mysken fram det sensuella och animaliska. Mest hypad är han kanske för Black Afgano som både i namn och karaktär ska anspela på hasch, en association som är en typisk form av provokation från Alessandro - även om sötlakrits faktiskt är ett av de mest bestående intrycken.
Men dofterna i sig är bara en del av konceptet. Parfymernas identitet ligger även i de estetiskt utformade korkarna, som är en del av det konstnärliga uttycket och som ska symbolisera allt han vill säga om doften. Därför är Duros rektangulära kantiga kork exempelvis tillverkad av wengéträ, ett vackert ådrat, mycket tungt och hårt träslag. Likaledes har den mjuka, försiktiga China White (naturligtvis med referenser till heroin) en vit porslinskork som går sönder om den tappas i golvet, en symbolik för vårt bräckliga, sköra jag. För att ta några exempel.
År 2014 var parfymen Blamage tänkt att avrunda projektet Nasomatto så att Gualtieri helt kunde fokusera på sitt nya koncept Orto Parisi men så blev inte fallet utan två år senare dök plötsligt den nu omåttligt populära Baraonda, med sin söta whiskynot, upp och sedan har sortimentet utökats med bland annat Fantomas, lanserad så sent som 2020.
orto parisi
År 2014 - samma år som Nasomattoprojektet var tänkt att läggas på hyllan - lanserade "The Nose" sitt nästa nischmärke, Orto Parisi. Medan Nasomattos katalog innehöll dofter som stretade åt helt olika håll och höll upp olika ansikten, har Orto Parisis kollektion ett mer genomgående, rökigt DNA där Gualtieris försök att tvinga dig att hitta det njutbara i det kväljande, har nått sin kulmen.
Orto Parsis dofter har blivit mycket populära men de stryker ingen medhårs med sina sträva och bedrägliga intryck. Mest rökig är den röda Terroni som i både namn och stil associerar till vulkaner medan anspelningar på sex och kroppsvätskor finns i de provokativa Seminalis och Stercus, hintar som säger en del om Gualieris ambitioner att placera dig så nära kanten som möjligt även om dofterna är betydligt mer förlåtande än vad som antyds. I den ozonbaserade Megamare har det rökiga inslaget modulerats om till det som Gualtieri har velat se som hans egen version av en "marin" doft - men naturligtvis med en twist som utmanar sinnena. Många av beskrivningarna kan låta anstötande men som mycket i Alessandros värld är det till viss del med glimten i ögat och en illusion för att se om du vågar språnget. Seminalis komplexa noter av tobak, läder och rök gör den bättre än sitt rykte och den mjuka, mörka Boccanera med sina sensuella inslag av choklad och tobak kan bäras av de flesta.
Alessandro Gualtieris må vara parfymernas svar på konstvärldens Salvador Dali, men trots det stundtals bisarra i hans vision finns där även behagliga och otroligt fascinerande inslag i parfymerna som har gjort dem enormt uppskattade hos en allt större publik, som har upptäckt att i hans kollektioner finns något för nästan alla - om man vågar bryta barriären och låta näsan ge sig i kast med det okända. Så med andra ord - låt dig utmanas!