Hur känns ångest?

Ångest är ofta ett tabubelagt ämne, speciellt hos män. Det kan ses som ett “svaghetstecken” och något man inte vill kännas vid. Samtidigt uppger Hjärnfonden* att cirka 25 procent av den svenska befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom. 

1920x600_Angest

För några år sedan träffade jag en erfaren läkare som berättade att ett av det vanligaste besöket hon får är män som känner ett tryck över bröstet och tror de har problem med hjärtat. Hon kunde med en fråga “hur mår du egentligen" identifiera att personen som satt mitt emot henne inte hade problem med hjärtat, utan personen led av ångest." - Sofie, marknadschef på Gents

hur känns ångest?

Enligt vårdguiden 1177*2 är ångest  kroppens sätt att snabbt samla energi för att klara av en utmaning. Hjärtat slår fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Kroppen förbereder sig om du skulle behöva fly eller försvara dig.

Kropp och psyke hör även ihop. Röda Korset*3 skriver därför på sin hemsida att det är naturligt att känslor både upplevs och uttrycks med hjälp av kroppen. Hur man upplever ångest är individuellt och kan kännas olika starkt – från en diffus oro eller rastlöshet till starka kroppsliga symtom. Ofta beskrivs ångest som en fysisk upplevelse eller en känsla av obehag som innefattar hela kroppen, citat hämtade från Röda Korsets hemsida:

  • ”För mig är det ett tryck över bröstet och en pirrande känsla.”
  • ”Det är en upplevelse av att inte stå ut, som om jag inte vill vara i mig själv.”
  • ”Jag mår illa och känner stor olust.”
  • ”Det är en smygande känsla av hopplöshet och att jag är maktlös.”
  • ”Ångesten känns som ett eldklot.”

Vad kan man göra åt ångest?

Ångest kan bero på väldigt många olika saker och likaså är det när det kommer till hur stora besvär man har. Därför ser det lite olika ut när man tittar på hur ångest kan behandlas. Här är några sätt och metoder från vårdguiden 1177*2 som kan lindra. Tänk på att ångestproblematiken inte är en quick fix och att man därför bör behandla den med tålamod och utefter en långsiktig plan.

  • Regelbunden fysisk aktivitet: Motion kan hjälpa till att minska ångest och öka välbefinnandet genom frisättning av endorfiner.
  • Andnings- och avslappningsövningar: Andas lugnt. Tekniker som djupandning eller progressiv muskelavslappning kan hjälpa till att lugna nervsystemet. Du kan även ett bad eller en dusch eller något annat som får dig att varva ner i kroppen.
  • Kost och sömn: Se till att äta balanserat och regelbundet samt att få tillräckligt med sömn. Undvik koffein och alkohol som kan förvärra ångest. Se även till att äta någonting litet när en ångestreaktion inträffar. Reaktionen kan bli kraftigare om du är hungrig, trött eller stressad.

Var ska man vända sig?

Sök professionell hjälp: Lider du av stark ångest bör du kontakta en läkare eller psykolog för en bedömning och eventuell diagnos. De kan ge råd om lämplig behandling.

  • Primärvårdsläkare: Börja med att kontakta din allmänläkare. De kan göra en första bedömning och hänvisa dig vidare till lämplig specialist om det behövs.
  • Psykiatrisk mottagning: Specialiserade vårdgivare inom psykiatri kan erbjuda diagnos och behandling för ångesttillstånd.
  • Psykolog eller terapeut: En auktoriserad terapeut kan hjälpa dig att utforska och hantera dina känslor och tankar. 
  • Kris- och stödtelefoner: I akuta situationer finns många organisationer som erbjuder anonym rådgivning och stöd över telefon.
  • Psykiatriska akutmottagningar på lasarett och sjukhus
  • Sjukvårdsrådgivningen 1177.se

Kom ihåg att du inte är ensam, och det finns hjälp att få. Att söka stöd är ett viktigt steg mot att må bättre.

Mer MANKIND

Stöd att få


  • Samtalsstöd dygnet runt för personer med suicida tankar
  • Erbjuder också stödlinjer för unga, föräldrar och äldre
  • Öppet dygnet runt. Telefon: 90101
  • Mind.se


  • Rådgivning och information om närmsta psykriatiska akutmottagning
  • Öppet dygnet runt. Telefon: 1177
  • 1177.se




  • Samtalstöd för alla män med olika typer besvär
  • Arrangerar fysiska och digitala samtalsgrupper
  • Telefon: 08-30 30 20
  • Öppet mån-fre och sön 12-14, 20-22. Lördagar 12-14
  • Mansjouren.se


  • Samtalsstöd och information för personer som upplever problem med spel
  • Öppet helgfria dagar, mån 9–19, tis 9–17, ons 9–17, tor 11–19 och fre 9–15
  • Telefon: 020-81 91 00
  • Stödlinjen.se


  • Information och råd om alla typer av substansberoende
  • Samlad lista på vart hjälp finns att få
  • Drugsmart.se


  • Råd och hjälp för personer som vill bort från kriminalitet
  • Mail: passus@fryshuset.se
  • Personligt möte
  • Kontaktperson dygnet runt 
  • Fryshuset.se

Källhänvisning