Ta hand om din rakkniv
Strigling, slipning och skötsel
Skriven av simon klaren, barberare
Tillhör du de som vill ha den där äkta gammaldags barberkänslan och känner för att ta steget vidare från shavetten och gå all in så har vi slutligen nått fram till den gamla hederliga rakkniven. Vi snackar stil och elegans (och för många kvinnor – sex appeal), och du tycker kanske att det är värt att kompromissa med den extremt hudnära rakningen hos shavetten för att istället få uppleva hur det är att jobba med ett historiskt rakdon som stammar hundratals år tillbaka och sköta om ditt verktyg lika minutiöst som en bilentusiast vaxar sin veteranare. För mer äkta än så här blir det inte.
Känner du dig lika sugen efter försöken med shavetten eller säkerhetshyveln och bedömer att du någorlunda behärskar tekniken, så kan du vara redo för rakkniven. Till skillnad från en shavette, så kräver en rakkniv en hel del arbete, kärlek och skötsel. Bladet är smitt vilket gör att det kräver omsorg, och det är ett ansvar som faller också på dig som ägare om du vill ha ett bra rakningsresultat. Men det är också en del av charmen – det är en livsstil och lyxkänsla du investerar i som inte går att jämföra med något annat.
En rakkniv består av två huvuddelar: ett skaft (liknande det som en shavette har) och en utfällbar kniv, som i sig har en egg (den skarpa långsidan) och en rygg. Kniven och skaftet sitter ihop med hjälp av en så kallad svans.
På de finare knivarna är knivbladet inte sällan gulddekorerat.
Det är oerhört viktigt att din rakkniv är av kvalitetsstål, annars får du inte till en bra, vass egg och då kan du också glömma allt vad effektiv rakning heter. Det bästa materialet är så kallat kolstål (känt för att ge mycket bra skärpa och vanligt i kockknivar och även bilkarosser) eller stål med silver i. Dessa hittar du bland annat hos den tyska firman Dovo, som är en av de världsledande inom rakknivar och tillbehör. Bland de mest vackert utformade och högkvalitativa handgjorda knivarna hittar vi franska Thiers-Issard Sabatier. Det finns även svenska märken som Heljestrand, tillverkade i Eskilstuna, som håller hög kvalitet.
Rostfritt stål har vi sett i samband med utbytbara dubbelblad och det funkade utmärkt för det ändamålet, men här är det definitivt inte att rekommendera (ser du en kinesisk rakkniv med rostfritt stål – jodå, de finns till exempel på second hand-marknaden – ska du ögonaböj göra korstecknet och söka vidare). De går helt enkelt inte att slipa till någon skärpa.
Prisskillnaden på rakknivar ligger annars oftast i handtagen och hur exklusiva de är i utseende och val av material. Buffelhorn, spansk ek och ebenholts är generellt några hundralappar dyrare än plast och pärlemor-imitation (även om variationen är stor). På de finare knivarna är knivbladet inte sällan gulddekorerat. Vill du framstå som extra kaxig och ha en riktig dyrgrip finns det faktiskt rakknivar med skaft av äkta mammut (certifikat medföljer), men då får du också plocka fram fem tusenlappar! Lyx ska kosta.
Ett litet urval av våra många rakknivar
Eller se hela vårt utbud av rakknivar här...
Rakknivarnas bredd mäts i tum och finns i storlekar mellan 3/8 tum till 7/8 tum och här är det återigen en fråga om individuellt val och personlig smak som avgör vad man föredrar. Ett bredare blad har mer utrymme att ta upp rester från lödder och hårstrån men är samtidigt också svårare att manövrera. Den främre spetsen kan också ha olika form på olika knivar men en rund spets anses som regel vara lättast att raka med och ställa till med minst blodviten.
Rakknivar tillverkas även i olika slipningar och här finns det anledning att tänka sig för både en och två gånger – systemet kan verka komplicerat men är viktigt att ägna lite tid åt eftersom det kan ha viss betydelse för rätt val av kniv efter dina förutsättningar.
De vanligaste slipningarna är Full Hollow, 1/2 Hollow och 1/4 Hollow, vilket indikerar hur konkav den nedre delen av bladet är vid eggen. Ju mer konkav en kniv är, desto tunnare är den och därmed också vassare. En Full Hollow är mycket konkavt slipad och blir generellt mycket vassare och tunnare än en 1/2 Hollow eller 1/4 Hollow. Och ju tunnare den är, desto svårare blir den också att bemästra – så ska du ha en Full Hollow bör du definitivt ha lite erfarenhet och en säker hand. En 1/2 Hollow och 1/4 Hollow (också kallad ”Wedge”, eller på svenska ”Kil”, efter sin form) är däremot rakare och mer diagonal i sin slipning ned mot eggen och följaktligen betydligt tyngre. Den blir stadigare och stabilare att hantera, varför den ofta rekommenderas till nybörjaren.
Är du riktigt erfaren kan du ge dig i kast med en så kallad singing razor, en rakkniv som är extra skålslipad – alltså Full Extra Hollow. Namnet har den fått eftersom den sjunger om du knäpper på klingan. Detta är dock inte att rekommendera eftersom det förstör balanseringen. Balansering är ett kapitel för sig som är riktigt komplicerat. Som kuriosa kan nämnas att 25 procent av knivbladen som slipas till Full Extra Hollow måste kasseras på fabriken eftersom de inte håller måttet.
Kända tillverkare som Dovo rekommenderar att man inte slipar rakkniven mot en slipsten förrän det är absolut nödvändigt, det vill säga cirka en gång per år. När du köper en rakkniv är den dock alltid nyslipad, och underhåller du den regelbundet så håller den en hel livstid. Det är därför man utför en så kallad strigling.
Strigling är en process som utförs på en lång läderrem (strigeln, på engelska kallad ”strop”) för att bevara rakknivens egg – inte för att slipa kniven. Att strigla rakkniven innebär att du rätar ut de mikroskopiska ”vågor” eller ”bucklor” som din skäggstubb åsamkat eggen vid senaste rakningen. Ryktet säger att grovt skägg är lika svårforcerat som tunn koppartråd, så du kan ju föreställa dig hur eggen ser ut i mikroskop efter rakning.
Det finns tre varianter av striglar (som oftast är av kalv- eller buffelskinn och där Dovo är den mest kända tillverkaren)
Den hängbara strigeln
Har en hake eller ögla i ena änden och ett handtag i den andra. Pälssidan, som är den blanka sidan, ska vara upp. Strigeln ska sedan hållas sträckt och kniven ska ligga med hela bladet platt mot strigeln. Gents säljer också en egen variant med äkta kalvskinn på framsidan och canvas på baksidan (canvassidan använder du innan striglingen på skinnsidan för att polera knivbladskantens skärpa) samt en bredare strigel i rent koskinn.
Ryktet säger att grovt skägg är lika svårforcerat som tunn koppartråd.
Paddelstrigeln
Är naturligtvis utformad som – just det – en paddel, och för att använda den vilar du den antingen mot exempelvis ett bord eller ditt knä. Bra om man tycker det är besvärligt att hålla den hängande strigeln sträckt.
Handstrigel
En variant från tillverkaren Dovo som liknar en paddelstrigel men är uppspänd på en metallram och som för många känns lättare att arbeta med i början. Den har dock inte lika stor strigelbredd som de övriga, vilket innebär att knivens hela bredd inte blir striglad i ett drag utan du får dra kniven flera gånger.
När du striglar så kom ihåg att hålla din strigel sträckt om du använder en hängande variant. Första gången du använder strigeln – och sedan när strigeln känns torr – ska du använda strigelpasta (det finns också speciella läderbalsam). Fettet i pastan är till för att strigeln ska hållas mjuk och smidig och gör att kniven glider trögare. Du börjar med att smörja in strigelpastan på pälssidan, som är den blanka sidan (om Dovo är tillverkaren är det den sida av strigeln där du ser trycket ”Dovo”). Fettet arbetas därefter in i skinnet med handen. Strigelpastan behöver inte användas vid varje strigling, utan endast när lädret börjar kännas torrt.
Ett litet urval av produkter för strigling
Eller se hela vårt utbud av striglingsprodukter här...
När du striglar lägger du kniven plant mot strigeln och drar i knivryggens riktning, först mot dig och sedan från dig. Hela tiden med knivryggen i dragriktningen. Man behöver absolut inget tryck på kniven utan det räcker gott och väl med rakknivens egen tyngd. Dra rakkniven diagonalt över hela strigelns längd. När du vänder kniven gör du det med knivryggen mot strigeln och inte eggen, annars kommer du att förstöra både egg och strigel. Efterhand som du striglar kommer ”bucklorna” på eggen att sluta sig mot mittlinjen och eggen återigen bli rak och skarp.
Strigla inte genast efter rakning, då är eggen porös och en kraftig strigling kan då medföra att den allra yttersta delen av eggen i värsta fall bryts av eller delvis faller sönder. Strigla därför alltid innan du rakar dig, inte efter.
Bäst är att använda strigeln före varje rakning i ca 1–2 minuter, beroende på hur vass respektive slö kniven är. Det viktigaste är att man aldrig drar kniven i den vassa sidans riktning, det förstör din dyrbara rakkniv (och det är lätt att skära sönder eller förstöra strigeln i början om man är ovan och gör fel!). Du ska heller inte tvätta kniven efter strigling utan det gör du endast efter rakning.
Slipning är något som ska överlämnas till proffsen och generellt rekommenderas att man lämnar in sin rakkniv för slipning hos en specialist när det väl blir dags. Det kostar som mest ett par hundralappar men det kan det vara värt med tanke på de permanenta skador du kan tillfoga bladet om du inte vet vad du sysslar med. Närbelägna barbershops brukar ha adresser och telefonnummer till de som specialiserat sig på slipning av rakknivar.
Generellt rekommenderas att man lämnar in sin rakkniv för slipning hos en specialist.
Skulle du ändå känna att du har koll på läget och erfarenhet nog att göra det själv, tänk på följande: när du slipar kniven på en slipsten (finns att köpa) är det i stället omvänt jämfört med när du striglar. Vid slipning drar du med eggen först, fast i skärande rörelser. Vänd kniven medan den fortfarande ligger på stenen, med ryggen mot. Rörelsen som blir kan liknas vid en åtta. Bäst är att ta en titt på några av de instruktionsfilmer som ligger på bland annat Youtube. Här kan förövrigt även den erfarne hitta bra tips och tricks. Och känner du någon som helst osäkerhet kring tekniken kan det vara en fördel att inhandla ett gäng begagnade knivar på Tradera att öva på innan du lägger din egen dyrgrip mot stenen. Begagnade rakknivar som duger till slipövning kan du hitta för under femtiolappen.
När du slipar ska du först ha någon typ av olja eller vatten på stenen – det spelar egentligen inte någon roll vilken (vanlig oliv- eller rapsolja som de flesta har hemma är helt okej). När du slipat klart kan du testa kniven med hjälp av din nagel. Griper kniven i nageln är slipningen färdig och du kan börja strigla kniven. När så kniven är tillräckligt vass för rakning ska du kunna skära av ett hårstrå.